Fokus på välfärdsbrott i gemensam satsning mot organiserad brottslighet

Resultatet av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet förbättrades kraftigt under 2018. Fler än 1000 personer har åtalats sedan 2014. Under 2018 inriktade myndigheterna också mer av sitt arbete med att förebygga, förhindra och upptäcka brott mot välfärdssystemen.

Sedan 2014 har Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen sparat 280 miljoner kronor till statskassan genom sitt arbete i satsningen. Arbetsförmedlingen har sedan 2014 gjort återkrav på närmare 36 miljoner kronor och har även gjort besparingar på närmare 11 miljoner genom att avbryta eller neka felaktiga utbetalningar.

Beloppet för beslutade höjningar av skatt på grund av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet uppgick till 145 miljoner kronor, vilket är det högsta sedan 2014.

De 12 samverkande myndigheterna inom satsningen mot organiserad brottslighet är Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket, Försäkringskassan, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen.

Flera myndigheter har publicerat artiklar om satsningen. Läs mer på följande webbplatser:

Arbetsförmedlingen

Försäkringskassan

Migrationsverket

Ekobrottsmyndigheten

Polisen

Ett konkret exempel på samverkan gällande brott mot välfärdssystemen

Försäkringskassan fick uppgifter som tydde på ett fall av organiserad brottslighet mot välfärdssystemet i Malmö. Information fanns om att personer i andra länder utlovades arbete som assistenter i Sverige, men brukarna de skulle arbeta för hade ett överdrivet behov av vård och assistenterna skrev under tomma tidrapporter som i efterhand fylldes i och godkändes.

En utredning inleddes och den visade att det även fanns assistenter som hade bidragsanställningar från Arbetsförmedlingen. Samtidigt kontrollerade Skatteverket det aktuella assistansbolaget och redovisningen överensstämde inte med Försäkringskassans utbetalningar. Migrationsverkets kontroller visade att inte alla hade tillstånd att arbeta eller uppehålla sig i Sverige. Efter polisanmälan inledde Ekobrottsmyndigheten förundersökning i ärendet. Ekobrottsmyndighetens och polisens spaning visade att många av assistenterna aldrig var fysiskt på sitt arbete.

Insatsen slutade med att 13 personer dömdes i tingsrätten till sammanlagt 27 års fängelse för omfattande assistansbedrägerier. Försäkringskassan tilldömdes 12 miljoner i skadestånd och Malmö stad 2,3 miljoner.

Utan samverkan mellan myndigheterna hade det varit svårt att upptäcka brottsligheten.

I assistansärenden är spaning ofta central för att bevisa att, och hur, socialförsäkringen utnyttjas. Assistansersättningen ger ofta kriminella en legal fasad, och en inkomst som kan leda till felaktig sjukpenningsgrundande inkomst, möjligheter till lån och krediter, bostads- och bilköp och arbetslöshetskassa. På så sätt kan socialförsäkringen leda till att kriminalitet döljs, och samtidigt leda till stora effekter på samhällsekonomin.


Relaterad artikel:

Riksrevisionen har granskat hur arbetet styrs. Granskningen visar att regeringens styrning har varit otydlig och utan samordning, och de inblandade myndigheterna har därför själva behövt formulera vad arbetet konkret ska leda till. Brister i uppföljningen gör dessutom att insatsernas effekter inte går att utvärdera.

Läs mer på Riksrevisionens webbplats:
Svag styrning av arbetet mot organiserad brottslighet