Ny kartläggning om organiserad brottslighet och välfärdsbrott

Bidragsbrott och brott mot välfärdssystemen är omfattande, visar en ny kartläggning som genomförts av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet. Myndigheternas gemensamma arbete ökar förutsättningarna att komma åt brottsuppläggen, som ofta handlar om att kriminella lyckas få utbetalningar från olika statliga ersättningar som de inte har rätt till. Kartläggningen visar bland annat att brottsligheten mot assistansersättningen fortsätter och problematiken kvarstår. Samtidigt ser Ekobrottsmyndigheten att kriminella ofta använder företag som brottsverktyg.

Välfärdsbrott finansierar organiserad brottslighet

– Det är organiserad kriminalitet som genom avancerade brottsupplägg kommer åt pengar från våra offentliga system. Genom att myndigheter samverkar och delar information med varandra har vi fått en ökad förmåga att komma åt brottsuppläggen och lagföra gärningsmännen, säger Linda H Staaf, ordförande för Nationellt underrättelsecentrum och chef för underrättelseenheten vid Noa.

Nationellt underrättelsecentrum, Nuc, arbetar strategiskt och operativt med gemensamma underrättelser. I Nuc finns 12 myndigheter representerade. Samma myndigheter ingår i den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet.

Brottsligheten mot assistansersättningen

Brottsligheten mot assistansersättningen fortsätter och myndigheterna beskriver att problematiken kvarstår. Huvudmännen gör på kort tid stora ekonomiska vinster på sina upplägg, som går ut på att överdriva assistansbehovet, utföra mindre assistans än vad man har begärt ersättning för, alternativt inte utföra någon assistans överhuvudtaget. Det förekommer organiserade upplägg där funktionsnedsatta personer hämtas till Sverige för att ansöka om assistansersättning.

– System som omsätter mycket pengar riskerar att locka till sig brottslighet. Detta är pengar som är avsedda för människor i behov av stöd och hjälp, all form av brottlighet mot dessa system är beklämmande. Det finns också systemhotande konsekvenser om välfärdsbrottsligheten tillåts utarma människors tilltro till socialförsäkringen i stort. Det säger Per Eleblad, försäkringsdirektör på Försäkringskassan.

Företag som brottsverktyg

Samtidigt ser Ekobrottsmyndigheten att kriminella ofta använder företag som verktyg för att undanhålla skatter och avgifter eller tillskansa sig ersättningar, bidrag och förmåner på felaktiga grunder. I flera av de större ekobrottsutredningar som Ekobrottsmyndigheten bedriver utgör företag själva kärnan i brottsupplägget.

– Ett företag erbjuder ofta en legitim fasad att dölja den brottsliga verksamheten bakom samt möjligheter att tvätta brottsvinster. Samtidigt är företag en viktig drivkraft för ekonomisk tillväxt. Under flera års tid har man successivt lättat på kraven på aktiebolag i syfte att stimulera tillväxt. Tyvärr är baksidan av de lättade kraven och viljan att förenkla för hederliga företagare en ökad risk att företag används som brottsverktyg av kriminella, säger Torbjörn Rosén, polischef på Ekobrottsmyndigheten.

I lägesbilden lämnas några rekommendationer som har bäring på arbetet mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Det handlar om digital kontroll, som bland annat omfattar statlig e-legitimation med biometrisk data, ökad samkörning av riskprofiler och endast spårbara betalningar som ligger till grund för välfärdsutbetalningar.

Det handlar också om att utveckla regelverk och kontroller, bland annat standardiserat arbetsintyg, avregistrera kriminella företag från moms, karenstider eller bidragsspärrar inom välfärdssystemen och arbetsmarknadspolitiska bedömningar innan beslut om nystartsjobb.

Läs mer och ladda ner rapporten på polisens webbplats