Delegationens ordförande Sven-Erik Österberg skriver artikel på DN Debatt

Miljarder betalas ut felaktigt från flera välfärdssystem. I en ny rapport uppskattar vi att det varje år betalas ut cirka 8,7 miljarder kronor för mycket från 13 av de svenska välfärdssystemen. En attitydundersökning visar att det dels finns en mer tillåtande attityd till bidragsbrott och fusk hos unga, dels att de svarande tror att fusket är utbrett vilket undergräver förtroendet för välfärdssystemen. Det skriver Sven-Erik Österberg i en debattartikel på DN Debatt.

Sverige har väl utbyggda välfärdssystem. Att utbetalningarna är korrekta och systemen träffsäkra är en förutsättning för en hållbar välfärd. Utifrån delegationens tre delrapporter kan vi bland annat konstatera följande:

Miljarder betalas ut felaktigt från ett antal ersättningssystem. De samlade utgifterna för de 13 ersättningssystem som vi har studerat uppgår till cirka 185 miljarder kronor. I våra studier uppskattar vi att det varje år från dessa system betalas ut cirka 8,7 miljarder kronor för mycket, vilket motsvarar 4,7 procent av utgifterna. Cirka 75 procent av felen bedöms ha orsakats av de sökande, varav två tredjedelar misstänkt avsiktliga fel. Därför är det viktigt att säkerställa att utbetalningar baseras på korrekta uppgifter. Felaktiga utbetalningar som orsakas av fel i grundläggande uppgifter som exempelvis folkbokföringsuppgifter och sjukpenninggrundande inkomst ingår inte i dessa uppskattningar utan kommer att redovisas i en kommande rapport.

Styrningen och återrapporteringen av arbetet med felaktiga utbetalningar är bristfällig och ansvaret otydligt. Vi konstaterar att det inte finns någon samlad redovisning av omfattningen av och arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott från de svenska välfärdssystemen. På skatteområdet är bilden en helt annan. Där redovisas utförligt om arbetet med att motverka skattefusk och skatteundandragande. Men när det gäller att motverka felaktiga utbetalningar finns det inte något tydligt övergripande ansvar för styrningen och uppföljningen. Vår slutsats är att det behöver inrättas en funktion som får ett övergripande nationellt ansvar för arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar.

Den attitydundersökning riktad till allmänheten som Kantar Sifo har genomfört på uppdrag av delegationen tyder på att fusk med bidrag är mindre accepterat i dag än vad det varit tidigare. Samtidigt visar undersökningen att det finns en mer tillåtande attityd till bidragsbrott och fusk hos unga och att uppfattningen bland de svarande är att fusket är utbrett. Detta är oroväckande eftersom felaktiga utbetalningar, upplevda eller faktiska, undergräver förtroendet för välfärdssystemen.

Vi kommer nu att gå vidare med att uppskatta hur stora felaktiga utbetalningar som orsakas av fel i uppgifter som har central betydelse för många ersättningssystem. Exempel på sådana uppgifter är folkbokföringsuppgifter och sjukpenninggrundande inkomst. Därefter gör vi en bedömning av hur stora de totala felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemet är. Vi tittar också på hur regeringen och myndigheterna bättre kan utnyttja potentialen i digitalisering och artificiell intelligens för att motverka felaktiga utbetalningar. I delegationens betänkande, som överlämnas i december i år, kommer vi att presentera konkreta förslag på åtgärder, bland annat en modell som möjliggör för återkommande uppskattningar av felaktiga utgifter samt hur styrningen och ansvarsfördelningen på området kan stärkas.

Länk till debattartikeln på DN Debatt:
”Fusk för miljarder i de svenska välfärdssystemen”

Repliker på DN Debatt:

Forskarna Niklas Altermark och Björn Johnson:
”Siffrorna bygger på statligt organiserade gissningslekar”

Slutreplik från Sven-Erik Österberg:
”Våra metoder är inga gissningslekar” 

Läs mer:
Delegationen publicerar tre nya rapporter om felaktiga utbetalningar