Risken för brottslighet fortsatt stor inom assistansmarknaden

Risken för brottslighet inom assistansmarknaden är fortsatt stor, risken för fusk är särskilt hög när anhöriga utför assistans och ökningen av antalet assistanstimmar beror inte på privata anordnare på marknaden. Dessa slutsatser drar utredare Stig Svensson i en promemoria som lämnades till statsrådet Åsa Regnér idag.

Stig Svensson har haft i uppdrag att analysera marknaden för personlig assistans, utvecklingen av antalet timmar samt brottslighet knuten till den personliga assistansen.

Utredningen bedömer bland annat att ökningen av antalet assistanstimmar inte beror på marknadens utveckling av privata anordnare. Utredningen menar också att nuvarande lagstiftning sannolikt kommer göra att det genomsnittliga antalet timmar per brukare kommer fortsätta att stiga i samma takt som tidigare.

Assistansmarknadens utveckling

Fram till år 2011 var assistansmarknaden helt oreglerad vilket förde med sig många oseriösa aktörer och fusk med skattemedel. Sedan 2013 har antalet privata aktörer inom assistansmarknaden minskat och marknaden domineras i dag av fyra stora aktörer.

En uppräkning av schablonen har under senare år lett till minskade vinster för områdets aktörer. Utredningen visar att det som främst förklarar vinstnivån är anordnarnas personalkostnader. Oseriösa företag med löner och sociala förmåner som är lägre än gällande kollektivavtal har med den schablonersättning som betalas ut fått en konkurrensfördel mot andra. Utredningen föreslår bland annat att detta skulle kunna rättas till genom att differentiera schablonersättningen.

Assistansmarknaden är i dag den i särklass mest privatiserade välfärdstjänsten i Sverige.

Utvecklingen av antalet timmar

Antalet brukare och genomsnittstimmar per brukare är idag långt högre än vad som förväntades när LSS och den statliga assistansersättningen infördes 1994. Kostnaderna har kontinuerligt ökat med ungefär 1 miljard kronor per år.

Utredningen pekar på att ökningen av antalet assistanstimmar kan kopplas till lagens utformning: Lagen har en bred målbild men svag tydlighet som vägledning i det förvaltningsmässiga beslutsfattandet. Detta gäller särskilt så kallade övriga behov där det i princip inte finns några begränsningar. Det innebär att ifall brukaren kan beskriva ett behov har denne i regel rätt att få det tillgodosett inom ramen för LSS eller den statliga assistansersättningen.

Ökningen av antalet timmar bedöms således inte ha berott på utvecklingen av privata anordnare på marknaden. De har sannolikt påskyndat timutvecklingen men ökningen skulle ha skett ändå.

Fortsatt brottslighet inom området

Eftersom det rör sig om mycket pengar per beslut och brukare menar utredningen att risken för brottslighet inom assistansmarknaden fortsatt är hög, även om Inspektionen för vård och omsorgs (IVO:s) tillståndsprövning och tillsyn har förbättrats. Under 2017 fick IVO ytterligare pengar för detta. Försäkringskassan försöker hindra oseriösa aktörer men myndigheten saknar befogenheter att kontrollera anordnarna.

Utredningen konstaterar att många assistenter saknar grundläggande information och kunskaper om sitt uppdrag samt att det finns förhöjd risk för fusk vid anhörigassistans. Utredningen visar också att det finns risk för människohandel kopplat till assistansersättningen.

Utredningens förslag har lämnats till den pågående LSS-utredningen för fortsatt hanteringen inom ramen för deras uppdrag. LSS-utredningen presenterar sina förslag i oktober i år.

Läs mer på regeringens webbplats:

Artikel:
Utredning om assistansmarknaden överlämnad till Åsa Regnér  

Rapport:
Personlig assistans – Analys av en kvasimarknad och dess brottslighet