Samlade åtgärder mot felaktiga utbetalningar ger utrymme för viktiga reformer

Våra studier visar att cirka 18 miljarder kronor betalas ut felaktigt från välfärdssystemen varje år (med ett osäkerhetsintervall mellan 11 och 27 miljarder), vilket motsvarar ungefär hälften av den årliga kostnaden för barnbidrag. Det är medel som istället kan användas till viktiga reformer. Idag överlämnas vårt betänkande till finansminister Magdalena Andersson, i det presenterar vi förslag till en rad åtgärder för minskat läckage från välfärdssystemen.

Jämför vi med den första totaluppskattningen av felaktiga utbetalningar som genomfördes av FUT-delegationen (som tillsattes av regeringen 2005) så ligger andelen fel på ungefär samma nivå. Det innebär att runt 300 miljarder kronor sammanlagt kan ha betalats ut felaktigt sedan 2005. Det är medel som hade kunnat användas till angelägna reformer. Den dominerande orsaken till de felaktiga utbetalningarna är att de uppgifter som ligger till grund för besluten inte är korrekta.

Träffsäkrare system och minskat läckage är viktigt för att upprätthålla förtroende för välfärdssystemen och för välfärdssamhället i stort. Trots de betydande statsfinansiella konsekvenserna finns det idag inte någon långsiktig inriktning för arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar. Inte någonstans sker en samlad uppföljning av vad som görs och vilka effekter det har.

Vi kan också konstatera att myndigheternas fokus ligger på service och effektivitet när den egna verksamheten digitaliseras. Det finns en stor potential i digitalisering och AI för att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, men den tas inte tillvara. Digitaliseringens nuvarande effekter på utbetalningar kan till och med vara negativa. Våra studier visar att ett par av de ersättningssystemen med högst andel felaktiga utbetalningar är högautomatiserade.

Vi lämnar bland annat följande förslag för att minska läckaget från välfärdssystemen.

1. Styrningen och uppföljningen av arbetet med felaktiga utbetalningar måste samordnas
Regeringen bör besluta att ett samlat, systematiskt och långsiktigt arbete i syfte att väsentligt minska de felaktiga utbetalningarna ska bedrivas och Finansdepartementet behöver ha en tydlig samordnande roll i Regeringskansliet för detta arbete. Av myndigheternas instruktioner bör det framgå att de ska vidta kontroller och samverka med berörda för att säkerställa korrekta utbetalningar.

2. Ett råd behöver inrättas för att få en helhetssyn på frågan om felaktiga utbetalningar och överutnyttjande
Ett råd inrättas med representanter från berörda myndigheter och Finansdepartementet. Rådet ska bidra till att en helhetssyn på frågan uppnås. Rådet ska följa utvecklingen, identifiera övergripande strategiska insatser och ge råd och rekommendationer till regeringen på angelägna åtgärder. Ett kansli ska knytas till rådet med uppgift att bland annat samordna myndigheternas arbete på området.

3. Omfattningen av och orsakerna till felaktiga utbetalningar måste kontinuerligt följas upp
En förutsättning för att arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar ska kunna bedrivas effektivt är att det finns kunskap om felens omfattning och orsaker. Det är först med den kunskapen som det går att prioritera resurser där riskerna för och omfattningen av felen är störst samt bedöma effektiviteten i arbetet. Vi presenterar därför en modell för återkommande omfattningsbedömningar av felaktiga utbetalningar. Modellen gör det möjligt att få en samlad bild av de felaktiga utbetalningarna, följa utvecklingen och höja kunskapsnivån.

4. Potentialen i digitalisering och artificiell intelligens (AI) behöver tas tillvara
Svensk offentlig förvaltning digitaliseras snabbt, i det arbetet måste vikten av korrekta utbetalningar lyftas in. Regeringen behöver därför komplettera sin digitaliseringsstrategi med detta perspektiv. Vi föreslår också att en kunskapssammanställning görs av hur självbetjäningstjänster, automatiserad handläggning och riskbaserade kontroller kan utformas för att säkerställa korrekta utbetalningar. Det är även centralt med ett uttryckligt lagstöd för att få behandla personuppgifter för kontrolländamål.

5. Insatser för att förhindra felaktiga utbetalningar
Regelverken behöver säkras mot felaktiga utbetalningar och överutnyttjande. Därför bör ett särskilt stödmaterial tas fram för att användas vid nya eller ändrade regelverk. Vidare bör de regelverk som styr informationsutbytet mellan myndigheterna ses över i syfte att förbättra förutsättningarna för att säkerställa korrekta utbetalningar. Våra studier visar att de felaktiga utbetalningarna och andelen misstänkta avsiktliga fel är hög i ersättningssystem med utbetalningar till företag och andra välfärdsaktörer. Det är därför angeläget att de utbetalande myndigheterna får i uppdrag att, tillsammans med IVO, Bolagsverket och Skatteverket, kartlägga vad som behövs för att tidigt och systematiskt upptäcka oseriösa och kriminella aktörer inom välfärdssystemen. Vi lämnar också konkreta förslag på hur arbetsgivardeklarationerna bättre kan utnyttjas för att förhindra felaktiga utbetalningar.

6. Stärkta förutsättningar för att upptäcka och hantera felaktiga utbetalningar
Svartarbete orsakar betydande felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Vår bedömning är att mellan 2,7 och 5,9 miljarder kronor per år betalas ut felaktigt på grund av svartarbete. Vi föreslår därför att det utvecklas rutiner för kontroll av felaktiga utbetalningar när svartarbete upptäckts. En felaktig utbetalning från en pensionsgrundande ersättning innebär att även avsättningen till allmän pension blir fel. Vi uppskattar att nästan 1 miljard kronor per år felaktigt avsätts till pension. Ett uppdrag bör ges till Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i syfte att säkerställa att felaktigt erhållen ersättning inte ger pensionsrätt. Vi föreslår också att de utbetalande myndigheterna ska ta fram förslag på hur strikt återbetalningsskyldighet kan utformas. Slutligen föreslår vi att ett sanktionssystem vid sidan av bidragsbrottslagen utreds.

Läs betänkandet:

Kugghjul i olika färger

Samlade åtgärder för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2019:59) (pdf 2 MB, nytt fönster)

Pressmeddelande (pdf 89 kB, nytt fönster)

Presentationsbilder (pdf 537 kB, nytt fönster)

Webbsändningen kan ses i efterhand på regeringens webbplats

 

Sven-Erik Österberg på DN Debatt:
”Så kan miljardläckaget från välfärden minskas”

Kontakt

Sven-Erik Österberg, ordförande
Nås via presskommunikatör Emelie Nyman, 076-1402362.

Sara Almer, kanslichef
Telefon 08-405 91 55
Mobil 070-275 56 48
sara.almer@regeringskansliet.se