Slutreplik DN Debatt: ”Våra metoder är inga gissningslekar”

Regeringen har gett oss i uppdrag att bedöma den totala omfattningen av felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Bara med kunskap om omfattningen kan vi på ett trovärdigt och effektivt sätt minska felen och förbättra systemens träffsäkerhet. Med utgångspunkt i riskanalyser av 27 ersättningssystem har vi genomfört gedigna empiriska studier samt expertbedömningar baserat på befintligt kunskapsunderlag. Sammantaget kommer vår bedömning av den totala omfattningen av felaktiga utbetalningar att vara säkrare än de som tidigare gjorts, skriver delegationens ordförande Sven-Erik Österberg i en slutreplik på DN Debatt.

Artikeln är ett svar på en tidigare replik som publicerades på DN Debatt den 5 juni av forskarna Niklas Altermark och Björn Johnson. De menar att uppskattningarna av felaktiga utbetalningar till största delen bygger på statligt organiserade gissningslekar.

Sven-Erik Österberg skriver att det är nödvändigt att uppskatta omfattningen av och kartlägga orsakerna till felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen för att upprätthålla förtroendet för systemen.

– Vår utgångspunkt var riskanalyser av 27 ersättningssystem utifrån en riskvärderingsmodell som möjliggör en jämförelse av riskerna mellan systemen. En sådan jämförande riskanalys har aldrig tidigare gjorts. Detta innebar att vi kunde identifiera nio ersättningssystem med väsentlig risk för felaktiga utbetalningar. Vi bestämde oss tidigt för att med empiriska metoder försöka uppskatta omfattningen av felen i dessa nio riskfyllda system för att få högre säkerhet i uppskattningarna. Det är dock inte möjligt att uppskatta den totala omfattningen av felaktiga utbetalningar från samtliga välfärdssystem med enbart empiriska studier, det är alldeles för resurs- och tidskrävande. För att kunna göra en uppskattning av den totala omfattningen måste därför även bedömningar göras baserat på befintlig kunskap och data om felaktiga utbetalningar. Denna metod ger inte lika säkra uppskattningar som empiriska studier, men det är inte ”gissningslekar”. Expertbedömningarna utförs av personer med olika specialistkunskap om systemen och dess risker för felaktiga utbetalningar. De utgår från befintligt kunskapsunderlag i form av till exempel tillgänglig statistik, riskanalyser och kvalitetsuppföljningar.

– Tack vare att delar av våra uppskattningar baseras på empiriska studier kommer vår bedömning av den totala omfattningen av felaktiga utbetalningar att vara säkrare än de som tidigare gjorts, skriver Sven-Erik Österberg.

Länk till Sven-Erik Österbergs slutreplik på DN Debatt, publicerad 12 juni

Replik från forskarna Niklas Altermark och Björn Johnson, publicerad 5 juni

Debattartikel av Sven-Erik Österberg, publicerad 2 juni