Helena Rönnblom, kontrollanalytiker CSN

– Om det inte finns förtroende för utbetalningarna så faller förtroendet för hela välfärdssystemet, säger Helena Rönnblom, kontrollanalytiker på Centrala studiestödsnämnden (CSN). Hon är med i den arbetsgrupp som ska hjälpa Delegationen för korrekta utbetalningar att ta reda på hur handläggare, företag och allmänhet ser på utbetalningar från välfärdssystemen. Enligt Ingela Thorsson som leder arbetsgruppen är uppgiften att kartlägga hur det ser ut i dag.

– I tidigare undersökningar visar det sig att de som medvetet tar ut felaktiga ersättningar rättfärdigar det med fuskande politiker eller dåligt bemötande från myndigheten. Det behöver inte nödvändigtvis vara sant, men det är förklaringar man använder. Vi hoppas därför nu få höra hur handläggare ser på sina faktiska möjligheter att göra ett bra jobb. Vi vill få tag på konkreta beskrivningar av vad som kan göra handläggares arbete svårt samt vad man tror ligger bakom att det inte alltid blir rätt.

Arbetsgrupp

Ingela Thorsson från delegationen

Till sin hjälp i arbetet har Ingela representanter från en rad olika myndigheter. Utöver CSN finns personer från Arbetsförmedlingen, Brottsförebyggande rådet (Brå), Försäkringskassan, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Skatteverket. Medlemmarna bidrar tillsammans med en bred kompetens och med olika erfarenheter.

– CSN är viktiga att ha med i arbetet eftersom de är den första myndigheten många ungdomar kommer i kontakt med. Redan på gymnasiet börjar CSN betala ut studiebidrag, en upplevelse som kan forma många ungdomars syn på myndighetssverige och välfärdsutbetalningar. Relationen till CSN kan påverka individens syn på CSN i ett längre perspektiv, men även synen på myndigheter i stort. Hur svårt eller enkelt det är att betala tillbaka pengar till CSN kan också påverka betalningsviljan, säger Helena.

Arbetsgruppen ska i ett första skede genomföra en undersökning med intervjuer av handläggare som arbetar med förmåner där den egna bedömningen har stort utrymme.
– Det är centralt att undersöka den tidiga handläggningen. När det väl har blivit fel är det lite för sent. Det finns stora effektivitetsvinster i att det blir korrekt redan från början, säger Ingela.

Olika perspektiv samsas

Myndigheterna får själva berätta vad som är viktigt och användbart för dem att få reda på i intervjuerna med handläggarna. Arbetsgruppen har därefter diskuterat metoder och innehåll, samt vilka frågor som ska ställas.

– I arbetsgruppen är utgångspunkten att deltagarna bidrar med sina egna erfarenheter och perspektiv i syfte att hjälpa varandra. Det har lett till ett väldigt öppet diskussionsklimat i arbetsgruppen och en möjlighet att prata fritt, anser Helena.

– Min bild är att vi har ungefär samma grundinställning till frågan men olika perspektiv. Det är delvis en konsekvens av att vi har olika uppdrag och förutsättningar att göra till exempel kontroller av utbetalningar. Det leder till givande diskussioner men också insikter som jag tar med mig till min myndighet.

Alla myndigheterna i gruppen bidrar med sina speciella bakgrunder och kompetenser. Gruppen inkluderar såväl ledare som forskare och handläggare.

– Skatteverket har jobbat med förhållningssätt och devisen att det ska vara lätt att göra rätt. Skatteverkets erfarenheter och Lennart Wittberg är en stor tillgång för arbetsgruppen, säger Ingela.

– Från Brå deltar Johanna Skinnari som har mycket idéer och en välbehövlig forskningsbakgrund. Hennes metodkunskap är viktig inför undersökningarna. Arbetsförmedlingen driver ett aktivt arbete om god förvaltningskultur och statstjänstemannarollen. Därifrån deltar Agneta Carlsson och Andreas Malmgren. Försäkringskassan ligger långt fram när det gäller digitala lösningar och står för en stor andel av utbetalningarna. Därifrån deltar Thomas Falk. Från SKL deltar Annika Jonsson som har kunnat lägga ett kritiskt statistikeröga på tidigare undersökningar.

Användbart på egna myndigheten

Helena anser att denna blandning har gett henne värdefulla perspektiv och insikter i det egna arbetet.
– Jag jobbar med de här frågorna på min myndighet, och det är lyxigt att få sitta med folk som jobbar med samma frågor på andra myndigheter. Jag fokuserar vanligtvis på bidragsbrott, men här pratar vi i ett bredare perspektiv. Vi har tittat på olika studier och undersökningar kring de här frågorna, och den tiden tar man sig inte på sin egen myndighet när man sitter med andra arbetsuppgifter.

Ingela märker också att myndigheterna uppskattar arbetet eftersom de alla ställs inför dessa problem och vill hitta lösningar på dem. I arbetsgrupperna kan de göra jämförelser med varandra som annars kan vara svåra att få till.
– Myndigheterna representerar ju olika samhällsfunktioner som vi bara har ordnat in i olika boxar och kallar myndigheter. Många frågor rör ju flera olika myndigheter.

Helena påpekar också att CSN och andra myndigheter ibland gör undersökningar som liknar den som arbetsgruppen ska ta fram, men eftersom det sker på egen hand är det ofta svårt att veta vad de ska användas till. I arbetsgruppen får de en möjlighet att göra något konkret av det. Mycket av diskussionerna har därför handlat om hur man kan använda resultaten rent praktiskt på de olika myndigheterna. Samtidigt kan det vara svårt för dessa att sätta fingret på vad exakt man vill få ut av det, samt hur mycket resurser man kan avsätta till delegationen.

Framöver kommer arbetsgruppen vidga sitt fokus till att även titta på hur företag förhåller sig till frågan. Detta är extra relevant idag då företagen producerar en stor del av välfärden. Företag tar också emot utbetalningar i form av bidrag, exempelvis när de anställer personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

Tidiga kontakten med ungdomar

Härnäst ligger fokus på undersökningen med handläggare. Parallellt med den inleds ett arbete med att ta fram ett utbildningsmaterial för gymnasieelever. Ingela är lärare i grunden och beskriver idén som ett resultat av att arbeta över myndighetsgränserna. Den dök upp i arbetsgruppen och kan komma att stödja ett ansvarsfullt förhållningssätt till mer än bara studiebidrag.
– Det finns jättemöjligheter att få till diskussioner om det här. Att ta fram informationsmaterial är bra, men det kan vara svårt att få genomslag. Med lärarledda diskussioner kan kopplingen bli närmare till eleven själv. Tanken är att CSN-anställda och lärare gemensamt ska ta fram materialet.

Helena påpekar att studiebidraget är en naturlig ingång och något som alla gymnasieelever kan relatera till.
– Vad händer om man skolkar och blir av med studiebidraget? Vad händer om man blir återbetalningsskyldig och inte betalar igen? Var kommer pengarna till studiebidraget ifrån? Hur ser det ut senare när man studerar på högre nivå och tar lån som ska betalas tillbaka? Varför är det viktigt att det blir rätt, och vad gör man när det blir fel?

Diskussionerna kan utvecklas till att handla om skattevilja och välfärdssystem.
– Det är viktigt att värna om systemen, annars kanske de försvinner, påpekar Helena som deltar i gymnasieprojektet. – Om man känner förtroende som låntagare kanske man också vill vara en bra återbetalare. Det är viktigt att eleverna förstår att kretsloppet behöver fungera så att framtidens studenter får samma möjligheter att studera. Vår förhoppning är att dessa diskussioner även kan påverka inställningen till utbetalningar från andra myndigheter.