Här visar vi några exempel på genomförda undersökningar av attityder till välfärdssystemens utbetalningar. Bland annat visar undersökningarna på olika sätt samband mellan attityder till felaktiga utbetalningar och förtroende för välfärdssystemen och de myndigheter som administrerar dem.

CSN:s kartläggning av attityder till felaktiga utbetalningar av studiestöd

Att förtroende påverkar attityder har CSN kunnat visa i sin nya kartläggning av studenters attityder till bidragsbrott och felaktiga utbetalningar, som publicerades i juni 2017. Undersökningen visar att studerande tycker att det är allvarligare med felaktiga utbetalningar av studiestöd nu än tidigare. Studerande med högre förtroende för CSN upplever i högre grad än övriga att det finns en påtaglig risk att bli upptäckt om man fuskar med studiestöd. Studerande som är nöjda med myndighetens service upplever i högre grad än de missnöjda att det finns en påtaglig risk att bli upptäckt om man fuskar med studiestöd.

Attityder till bidragsbrott

Forskarrapport om svenskarnas syn på socialförsäkringarna

Hur väl anser man att välfärdssystemen klarar de uppgifter de inrättats för att klara? Vill man vara med och betala? I vilken utsträckning misstänker man att andra snyltar på systemen? En rapport utgiven 2011 av den parlamentariska socialförsäkringsutredningen bygger på dessa tre övergripande frågeställningar och jämför attitydskillnader mellan kön, ålder och klass över tid. En jämförelse mellan attityder hos väletablerade personer och personer som kan sägas tillhöra de marginaliserade diskuteras också. Rapporten, som är skriven av sociologiprofessor Stefan Svallfors, baseras på Välfärdsstatsundersökningar där svenskar sedan 1980-talet tillfrågats om sin syn på välfärdspolitiken. En ny undersökning, Välfärdsopinion 2017, genomförs nu av forskare vid Umeå universitet och kommer att bli klar i slutet av 2019.

Trygg, stöttande, tillitsfull? Svenskarnas syn på socialförsäkringarna (pdf 841 kB, nytt fönster)

FUT-delegationens attitydundersökningar

Någon större omfattande attitydundersökning om felaktiga utbetalningar har inte gjorts innan Delegationen mot felaktiga utbetalningar (FUT-delegationen) tog ett helhetsgrepp på området. För att få en sammanhängande och enhetlig bild av allmänhetens attityder till bidragsfusk genomförde FUT-delegationen 2007 en kvalitativ undersökning riktad till allmänheten och två kvantitativa undersökningar riktade till allmänheten respektive till handläggare vid utbetalande myndigheter och organisationer.

Den kvalitativa undersökningen omfattade nio djupintervjuer och samtal i fyra olika fokusgrupper. För att få en mer statistiskt säkerställd bild av uppfattningen hos hela befolkningen tillfrågades 3 000 personer i en webbaserad enkät. Dessutom tillfrågades ca 2 000 handläggare hos utbetalande myndigheter och organisationer. Undersökningarna var begränsade till att omfatta avsiktliga fel från de sökande. I undersökningarna har begreppet fusk använts då det i vanligt tal är ett vedertaget begrepp.

Undersökningarna visade att tre fjärdedelar av allmänheten respektive handläggarna tror att bidragsfusket är ganska eller mycket omfattande. Majoriteten av respondenterna visade däremot för egen del en negativ attityd och tar avstånd till bidragsfusk. Samtidigt visade den kvalitativa studien att det är fritt fram att prata om att stanna hemma ett par dagar från jobbet när man är trött eller jobba svart och samtidigt uppbära arbetslöshetsersättning för att dryga ut hushållskassan. Detta upplevs inte som bidragsfusk, ”fast ändå fel”. Den enskilde vill kompensera sig för att han eller hon ”betalar så mycket i skatt”, exempelvis genom att ta ut en extra dag vid sjukdom för att ersätta karensdagen.

I handläggarenkäten är ett genomgående drag att handläggarna ser mer allvarligt än allmänheten på bidragsfusk i alla former.

Vem fuskar och varför? Om attityder till bidragsfusk i Sverige

Samverkansuppdragets attitydundersökning

Samverkansuppdraget (regeringsuppdrag åt elva myndigheter mot felaktiga utbetalningar, 2009–2012) genomförde 2010 en generell attitydundersökning avseende bidragsfusk. Undersökningen är en upprepning av FUT-delegationens attitydundersökning 2007.

Även denna mätning visar att de allra flesta ställer sig avvisande till bidragsfusk och det är färre än 2007 som har en accepterande attityd. Det är t.ex. 19 procent som håller med om att det är ok att arbeta svart, jämfört med 28 procent tre år tidigare. Resultaten indikerar en upplevelse av att det har blivit svårare att bidragsfuska – 34 procent håller med om att det är lätt att få ut mer bidrag och ersättningar än vad man har rätt till, jämfört med 39 procent i 2007 års mätning. Färre upplever också att det görs för lite kontroller.

De stora skillnaderna mellan de två mätningarna är att det är fler i den senaste mätningen som tycker att det är ett större problem att människor inte får de bidrag de har rätt till än att man försöker fuska till sig pengar, vilket i rapporten sägs kunna bero på den starka fokuseringen på sådana frågor i de senaste årens politiska debatt och i mediebevakningen.

Samverkansuppdrag mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen 2010,
Bilaga 5: Attitydundersökning om bidragsfusk 2010