I huvudsak har tre större omfattningsstudier av felaktiga utbetalningar gjorts, dvs. där man gjort en totaluppskattning av flera system. Dessa har genomförts av Delegationen mot felaktiga utbetalningar (FUT-delegationen), Samverkansuppdraget (regeringsuppdrag åt elva myndigheter mot felaktiga utbetalningar 2009–2012) och Försäkringskassan. Den metod som har använts i dessa studier är Expert Elicitation (se beskrivning nedan).

FUT-delegationens omfattningsstudie

FUT-delegationen genomförde sin omfattningsstudie 2007. 16 trygghetssystem djupstuderades och en översiktlig analys gjordes av ytterligare 30 system. De 16 djupstuderade systemen omfattade 245 miljarder kronor i utbetalningar, av dessa bedömdes 6–7 procent vara felaktiga. En sammantagen bedömning av både de djupstuderade och de övriga systemen visade att ca 4 procent var fel, vilket motsvarade 18–20 miljarder kronor. Hälften bedömdes vara oavsiktliga fel och häften avsiktliga. För assistansersättning och föräldraförmåner bedömdes över 10 procent av utbetalningarna vara felaktiga och för bostadsbidrag och sjuk- och aktivitetsersättning ca 7 procent.

Rapport:
Vad kostar felen? Omfattning av felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen

Försäkringskassans omfattningsstudier

Försäkringskassan bedömde i sin kartläggning 2009 att de felaktiga utbetalningarna uppgick till 3,7 procent, vilket motsvarade ca 16,4 miljarder kronor. Även i denna undersökning bedömdes den högsta andelen felaktiga utbetalningar ske från assistansersättning (10,5 procent), sjuk- och aktivitetsersättning (7,6 procent), tillfällig föräldrapenning (5,9 procent) och föräldrapenning (3,6 procent).

Försäkringskassan genomförde även en omfattningsstudie 2008. I den bedömdes de felaktiga utbetalningar uppgå till 4,4 procent av de totala utbetalningarna, eller 19,2 miljarder kronor.

Läs mer om omfattningsstudierna (svar på regeringsuppdrag):
Felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen 2010 (pdf 38 kB, nytt fönster)
Felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen 2008 (pdf 36 kB, nytt fönster)

Samverkansuppdragets omfattningsstudie

Samverkansuppdragets omfattningsstudie genomfördes 2010. Då gjordes bedömningen att ca 3,3 procent av utbetalningarna var felaktiga, vilket motsvarade ca 16,5 miljarder kronor. Osäkerhetsintervallet var 0,9–5,8 procent, vilket innebar ett spann mellan 4–29 miljarder. I utbetalningarna räknades även ålderspension in. Om pensionssystemet inte räknas med i samverkansuppdragets bedömning blir uppskattningen av fel ca 6,6 procent, vilket motsvarar ca 14 miljarder. Inom assistansersättning bedömdes felen till 12,2 procent, tillfällig föräldrapenning 5,9 procent, sjuk- och aktivitetsersättning 6,8 procent, föräldrapenning till 3,6 procent och bostadsbidrag 3,4 procent.

Rapport:
Samverkansuppdrag mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen 2010

Om metoden Expert Elicitation

Metoden Expert Elicitation innebär att olika experter gör enskilda bedömningar av omfattning av felaktiga utbetalningar och mörkertal. Varje expert gör uppskattningar av felens omfattning baserat på sin egen specialistkunskap tillsammans med tillgänglig statistik. Därefter vägs experternas uppskattningar samman till en samlad bedömning. Metoden, som även används i andra länder, ger en bild av vad det är för fel och hur mycket de kostar. Metoden har dock ifrågasatts från flera håll främst för att den ger ett mycket brett svarsintervall och att det är svårt att undvika att olika experter på olika områden gör olika bedömningar. Metoden innebär också svårigheter när det gäller att jämföra en förändring över tid då mätningarna inte kan utföras utifrån samma utgångspunkter.

I en forskarrapport (publicerad i maj 2017) kritiseras metoden för att mäta omfattningen av felaktiga utbetalningar av assistansersättning. En av slutsatserna i rapporten är att det saknas evidens för att metoden är lämplig för att bedöma felaktiga utbetalningar inom personlig assistans och andra välfärdssystem. Rapporten är skriven av statsvetarna Niklas Altermark och Hampus Nilsson på Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet, och slutsatserna är författarnas egna.

Artikel: ”Lösa grunder för fuskanklagelser inom personlig assistans”

Rapport ”Det handlar om miljarder” En metodanalys av hur assistansfusket bedöms av svenska myndigheter