Stefan Lundberg, chefsåklagare Ekobrottsmyndigheten

Svenska myndigheter förväntas idag vara serviceinriktade och snabba på att göra utbetalningar. Men samtidigt som detta gör livet lättare för de allra flesta så gynnar det också kriminella.
– Service går före kontroll, säger Stefan Lundberg, chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten.

Viktigt med förebyggande åtgärder

För att komma runt problemet och samtidigt behålla den goda servicen hjälper Stefan och hans medarbetare olika myndigheter att förebygga fusk och bedrägerier.
– Tidigare lade myndigheter fokus på återkrav, vilket jag tycker är fel sätt att jobba. Det är mycket bättre om man kan förhindra felaktiga utbetalningar. Annars måste man försöka få tillbaka pengarna, vilket är svårt när det är kriminella element inblandade, förklarar Stefan.

Han anser dock att myndigheterna idag har en hög medvetenhet om denna typ av brottslighet och har vässat sina rutiner för att förhindra den. Denna medvetenhet har uppkommit av att myndigheterna helt enkelt har fallit offer för bedrägerier och insett att de behöver vidta åtgärder.

Vid den punkten har de kopplat in Ekobrottsmyndigheten som hjälper till att införa rutiner och kontrollmekanismer för att upptäcka och förebygga utbetalningsbedrägerier. Enligt Stefan kan det handla om allt ifrån utformningen av ansökningsformulären till att bestämma vilka uppgifter som ska vara obligatoriska att lämna.

Ekobrottsmyndigheten berättar om riskindikatorer på ekobrott

Ekobrottsmyndigheten berättar också för myndigheterna vilka varningssignaler och riskindikatorer som tyder på ekobrott, samt hur man ska tolka uppgifter om till exempel ett företags bokföring. Myndigheterna kan också behöva hjälp med hur och när man bör göra brottsanmälningar, samt vem dessa ska riktas till.

– Detta är lättare för vissa myndigheter än andra. De som ofta gör brottsanmälningar lär sig processen, medan myndigheter som sällan råkar ut för brott eller sällan upptäcker brott inte alltid vet hur de ska gå tillväga.

– Viktigast av allt är dock att myndigheterna jobbar med automatiserade processer som kombineras med effektiva kontrollmekanismer, anser Stefan. På så vis undviker man att det blir upp till varje enskild handläggare att upptäcka och förhindra brott. Detta blir extra viktigt när handläggarna inte har personliga möten med den sökande där de kan se varningssignaler.

Ekobrottsmyndigheten deltar i samverkansgrupper och nätverk som arbetar med brottsbekämpning

Utbetalningsbedrägerier kan se ut på många olika sätt. Vissa brott kan endast begås av juridiska personer, exempelvis bedrägerier kopplade till lönebidrag eller assistans. Andra kan bara begås av individer, exempelvis sjukpenning, a-kassa och studielån. I de fallen är individerna ofta kopplade till den organiserade brottsligheten och agerar målvakter eller bulvaner åt en kriminell liga.
– Det är mångfacetterade brott, påpekar Stefan.

Detta gör att utbetalningsbedrägerier kan vara svåra att upptäcka och komma åt. Därför finns det idag flera nätverk där olika myndigheter och företag ingår och arbetar tillsammans för att bekämpa utbetalningsbedrägerier och andra ekobrott. Stefan sitter med i cirka 15 av dessa, som bland annat inkluderar Nationella lönegarantigruppen (NLG), Samverkansgruppen för bluffakturor, Myndighetsgemensamt nätverk och Samverkan mot identitetsintrång (SMID).

Två andra viktiga aktörer är Nationellt underrättelsecentrum (NUC) och Regionala underrättelsecentrum (RUC) som arbetar med organiserad brottslighet i allmänhet. Många ärenden börjar där och leder sedan till utredningar hos berörda myndigheter. Grupperna är också viktiga för att hålla koll på nya brottstrender.
– Det är jättebra forum där vi kan byta erfarenheter och ge varandra råd, säger Stefan.

Ofta är en specifik myndighet sammankallande i nätverken, och relevanta företag eller branschorganisationer bjuds in vid frågor som berör dem. Ibland konstaterar nätverken att det behövs en lagförändring, varpå de uppvaktar i riksdagen, dels de olika utskotten och dels de politiska partiernas riksdagsgrupper.

– Vi går till politikerna och berättar tre saker: så här ser brottsligheten ut, de här verktygen har vi, och de här verktygen saknar vi, berättar Stefan. Han påpekar att det arbetssättet är mycket mer effektivt än att passivt delta i remissrundor på propositionerna. När ett förslag har gått ut på remiss är det ofta för sent att påverka, på grund av att starka intressegrupper redan kan ha skaffat sig starkt inflytande.

– Det finns exempelvis lobbygrupper som vill att det ska var enkelt att få F-skatt och att det ska bli mindre krav på företagen. Då behöver vi påpeka att det krävs effektiva kontrollmekanismer för att förebygga brott. Där finns en polarisering mellan vissa intresseorganisationer och myndigheter.

Även olika departement har olika agendor. Vissa vill ha mer kontrollmekanismer än andra beroende på vad deras uppdrag är.
– Departementen är ofta den största utmaningen, medan de politiska partierna brukar vara ganska eniga i dessa frågor, berättar Stefan.

Det räcker dock inte att bara se inåt i Sverige. Enligt Stefan är det ofta bra att göra internationella utblickar:
– De här problemen är sällan unika för Sverige. Ofta finns samma problem i andra länder där man kanske har hittat andra lösningar, inte minst i de andra nordiska länderna. Så det är viktigt med omvärldsbevakning – att titta på de goda exemplen.

Relaterat:

Information om samverkan mot organiserad brottslighet på Ekobrottsmyndighetens webbplats

Läs artikel på Polisens webbplats om den myndighetsgemensamma lägesbilden om organiserad brottslighet