Från delegationen

Risker för felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (Rapport 1)
En central del av delegationens uppdrag är att genomföra omfattningsstudier av felaktiga utbetalningar i ersättningssystem där det finns väsentliga risker och där studier av detta slag saknas eller är inaktuella. För att kunna avgöra vilka system som har väsentlig risk för fel behöver ersättningssystemen kunna ställas mot varandra på ett strukturerat sätt. En arbetsgrupp inom delegationen har tagit fram en modell som möjliggör en sådan jämförelse.

Lägesrapport – redovisning av delegationens arbete
Rapporten överlämnades 2017 till Finansdepartementet och är vår första avrapportering. Den innehåller en redovisning av det arbete och de iakttagelser vi hittills har gjort, samt även en kort redogörelse för arbetet framöver. Vi lämnar i detta skede inga ställningstaganden eller förslag. Under 2018 kommer delområden av delegationens uppdrag att avrapporteras.

Folder (pdf 163 kB, nytt fönster)
Här kan du ladda ner och skriva ut vår folder, som kortfattat beskriver delegationens uppdrag.

 

 

 

 

Från andra aktörer

Frågor om överutnyttjande och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen har genom åren behandlats av både Regeringskansliet, myndigheter inom välfärdsområdet resp. rättskedjan samt Skatteverket. Den 1 januari 2005 fick FUT-delegationen uppdraget att genomföra en kartläggning av felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen på både övergripande och djupare nivå. Delegationen lämnade sitt slutbetänkande i juli 2008. Därefter fortsätter frågan att hanteras i förvaltningen. Här presenteras ett urval av rapporter, granskningar och annat material från olika aktörer, som på olika sätt har koppling till området.

Brottsförebyggande rådet (Brå)

CSN

Försäkringskassan

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF)

Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF)

Polismyndigheten

Riksrevisionen

Skatteverket

Statskontoret

Åklagarmyndigheten

Regeringens propositioner och promemorior

 

Brottsförebyggande rådet (Brå)

Otillåten påverkan mot myndighetspersoner (Rapport 2016:13)
Många myndighetspersoner fattar i sitt arbete beslut som är av stor betydelse för allmänheten, och som ibland är direkt livsavgörande för enskilda medborgare. Det gör att en del personer försöker påverka tjänstemännen att fatta felaktiga beslut eller att avstå från att ingripa eller genomföra kontroller. Dessa påverkansförsök sker i form av trakasserier, hot, våld, skadegörelse eller otillbörliga erbjudanden.

Bedrägeribrottsligheten i Sverige (Rapport 2016:9)
Bedrägeribrotten ökar i samhället. Det visar både frågeundersökningar till befolkningen och kriminalstatistiken. I den här rapporten beskrivs de senaste årens utveckling av bedrägeribrottsligheten, vilka typer av bedrägerier och bidragsbrott som anmäls till polisen och vilka problem som rättsväsendet möter i sitt arbete att utreda och lagföra de anmälda brotten.

Administrativa åtgärder mot ekonomisk och organiserad brottslighet (Rapport 2015:15)
Det finns en ny linje inom organiserad brottslighet där företag förvärvas eller registreras i det tysta för att användas som brottsverktyg. Behovet av att motverka att kriminella använder legala företag för sina syften har därför ökat.

Intyget som dörröppnare till välfärden (Rapport 2015:8)
Felaktiga intyg utnyttjas för utbetalningar från myndigheterna inom välfärdssystemet. Beslut på en myndighet påverkar beslut på en annan, och får dessutom konsekvenser även på längre sikt. Rapporten identifierar problem och presenterar förslag till åtgärder.

Bidragsbrott och skattebrott (Rapport 2011:12, i samarbete med ISF)
Det finns personer som samtidigt begår bidragsbrott och skattebrott. Visserligen är denna dubbla kriminalitet ovanlig, men särskilt allvarlig eftersom den riktar sig mot två system. Det konstateras i en granskning som Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) och Brå gjort.

Samverkan mot bidragsbedrägerier (Rapport 2008:6)
I Västmanland tog Försäkringskassan, åklagare och polis initiativ till diskussioner om anmälningar och bedrägerier mot Försäkringskassan. Samtalen resulterade i det som kom att kallas Västmanlandsmodellen och som innebär att Försäkringskassan, Åklagarmyndigheten och Polisen samverkar och lär av varandra för att effektivisera hanteringen av bidragsbedrägerier.

CSN

Ändrade bestämmelser för studiemedel för utlandsstudier (svar på regeringsuppdrag 2017)
CSN har följt upp den reform som genomfördes den 1 juli 2015 inom studiemedel utland. Då infördes ett system med samma studiemedelsbelopp som i Sverige, men med nya individuella möjligheter att ta merkostnadslån. Resultatet visar bland annat att antalet upptäckta bidragsbrott kopplat till utlandsstudiemedel har ökat sedan 2015.

Attityder till bidragsbrott (2017)
CSN har genomfört en studie om attityder till bidragsbrott. Syftet har varit att få kunskap om vilka attityder till bidragsbrott som finns bland studerande med studiemedel och hur dessa kommer till uttryck. Det har skett en positiv förändring av de studerandes attityder jämfört mellan 2010 och 2016.

Inbetalningar av studielån från låntagare bosatta utomlands (Regeringsuppdrag mars 2017)
Utomlands bosatta låntagare betalar en högre andel av de årliga avgifterna på studielånen än tidigare. Sannolikheten att få problem med studielånen är högre för vissa låntagare, bland annat för personer med låg utbildning och låntagare som bor i USA. CSN konstaterar bland annat att det är avgörande med giltiga kontaktuppgifter till låntagarna och har föreslagit en översyn av statens gemensamma adresshantering.

Försäkringskassan

Försäkringstillhörighet och sjukpenninggrundande inkomst i ärenden om sjukpenning och föräldrapenning
I denna rapport redovisas en rättslig kvalitetsuppföljning som syftar till att undersöka den rättsliga kvaliteten i utredningen och bedömningen av försäkringstillhörighet och SGI i ärenden om sjukpenning och föräldrapenning.

Felaktiga utbetalningar av tillfällig föräldrapenning (Socialförsäkringsrapport 2018:1)
Försäkringskassans utbetalningar för vård av sjukt barn visar på en hög andel felaktiga utbetalningsdagar som uppgår till 15 procent – närmare 900 miljoner kronor. Det framgår av de slumpmässiga kontroller som genomförts under 2017.

Socialförsäkringen i siffror 2018
Utgifterna för försäkringar och bidrag från socialförsäkringen motsvarade nästan 5 procent av BNP under 2017. Totalt fick 606 000 personer sjukpenning någon gång under 2017, varav 64 procent var kvinnor och 36 procent var män. Den ersättning som betalades ut till flest personer under 2017 var det statliga tandvårdsstödet.

Socialförsäkringen i siffror 2017
227 miljarder betalades ut av Försäkringskassan i olika ersättningar och bidrag under 2016. I förhållande till BNP har utgifterna för socialförsäkringen minskat över tid. År 2016 motsvarade utgifterna för socialförsäkringen 5,2 procent av BNP, en nivå som är lägre än den varit under de senaste 30 åren.

Assistansersättning: Inflöde, utflöde och konsekvenser av förändrad rättspraxis (Socialforsäkringsrapport 2017:14)
Ny rättspraxis har medfört att färre beviljas statlig assistansersättning efter två vägledande domar. Det visar en analys som Försäkringskassan genomfört på uppdrag av regeringen.

Hur kan Försäkringskassan bli bättre på att motverka överutnyttjande och bedrägeri med statligt tandvårdsstöd? (Rapport 2017:10)
Försäkringskassan har gjort en översyn av myndighetens arbete med att motverka felaktiga utbetalningar av statligt tandvårdsstöd. Bland annat har man tittat på omfattningen av problemet med missbruk och överutnyttjande, hur väl kontrollarbetet fungerar, var brister och problem finns och föreslagit förebyggande åtgärder.

Försäkringskassans administration av assistansersättningen (PM 2017:2)
Försäkringskassan har undersökt hur handläggarna inom assistansersättningen upplever sitt arbete. Syftet är att få mer kunskap om den egna administrationen och om vad som behöver förbättras. Av rapporten framgår bland annat hur handläggarna ser på orsaken till varför det beviljas allt fler timmar.

Hur kan Försäkringskassan bli bättre på att motverka fusk och oegentligheter med assistansersättning? (Socialförsäkringsrapport 2016:8)
Denna rapport är en utvärdering av den så kallade Operation Fjord – en myndighetsövergripande satsning som pågick mellan 2011 och 2015 i syfte att upptäcka, bryta upp och i förekommande fall lagföra brott i samband med assistansersättning. Syftet med utvärderingen är att dra lärdom av resultaten från Operation Fjord och att föreslå effektiva metoder för att motverka fusk och oegentligheter inom denna ersättning.

Särskild redovisning av felaktiga utbetalningar (regeringsuppdrag feb 2016)
Försäkringskassan redovisar myndighetens arbete med att förebygga felaktiga utbetalningar och motverka bidragsbrott. Redovisningen omfattar även myndighetens utveckling av träffsäkra kontrollsystem, hur kontrollutredningar fortlöper, en särskild redovisning av kontrollarbetet inom assistansersättningen och hur samverkan med andra myndigheter fungerar.

Se även motsvarande redovisning 2015:
Särskild redovisning av felaktiga utbetalningar (regeringsuppdrag feb 2015)

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF)

Arbetsförmedlingens kontrollarbete (Rapport 2018:15)
Arbetsförmedlingen har en viktig roll för att kontrollen i arbetslöshetsförsäkringen och de arbetsmarknadspolitiska programmen ska fungera som den är avsedd. Men det finns omfattande brister i hur myndigheten utför sitt kontrollarbete, visar IAF:s rapport.

Kompletterande aktörer och Arbetsförmedlingens kontrollarbete (Rapport 2018:14)
IAF bedömer att Arbetsförmedlingen i sitt arbete med att följa upp avvikelserapportering inte säkerställer att den hanteras korrekt. Detta medför en risk för att Arbetsförmedlingen inte kan utöva kontrollfunktionen och i förlängningen även en risk för felaktiga utbetalningar av ersättning.

Hur många underrättelser låter arbetsförmedlarna bli att lämna? (Rapport 2018:10)
I denna rapport riktar IAF kritik mot att arbetsförmedlare inte lämnar underrättelser när de enligt regelverket ska göra det. Detta kan leda till att ersättning betalas ut felaktigt, att legitimiteten i systemet urholkas och att arbetssökande stannar längre tid i arbetslöshet.

Arbetslöshetskassornas arbete med intern styrning och kontroll (Rapport 2018:7)
IAF kan konstatera att arbetslöshetskassorna har utvecklat den interna styrningen och kontrollen inom arbetslöshetsförsäkringen. IAF konstaterar att arbetslöshetskassorna jämfört med tidigare i större utsträckning identifierar potentiella risker som kan leda till felaktiga utbetalningar. Flera arbetslöshetskassor har dessutom internkontrollplaner.
Pressmeddelande: Utvecklad intern kontroll och väl fungerande styrelsearbete 

Felaktigt utbetalad arbetslöshetsersättning (Rapport 2017:17)
I rapporten redovisar IAF omfattningen av arbetslöshetskassornas fordringar, återkrav och återbetalningar när arbetslöshetsersättning har betalats ut felaktigt.

Tillämpningen av regelverket för lämpligt arbete (Rapport 2017:16)
IAF riktar i sin granskning allvarlig kritik mot Arbetsförmedlingen för handläggningen av vilka jobb arbetssökande ska söka. De påtalade bristerna riskerar att förlänga tiden i arbetslöshet samtidigt som arbetslöshetsersättning betalas ut felaktigt.

Underrättelser och sanktioner inom arbetslöshetsförsäkringen och aktivitetsstödet (Rapport 2017:6, 2017:7 och 2017:8)
IAF har i två rapporter till regeringen redovisat och analyserat Arbetsförmedlingens underrättelser samt arbetslöshetskassornas och Arbetsförmedlingens sanktionsbeslut för 2016. Rapporterna visar att många arbetssökande bryter mot reglerna inom arbetslöshetsförsäkringen och aktivitetsstödet genom att missköta sitt arbetssökande. IAF har även publicerat en rapport med en kort jämförelse av några av resultaten i de två huvudrapporterna.

Risk för dubbel ersättning vid byte av arbetslöshetskassa (Rapport 2017:1)
IAF har utrett risken för att ersättning ska betalas ut från två arbetslöshetskassor för samma tid när en ersättningssökande byter arbetslöshetskassa under en pågående ersättningsperiod. Myndigheten föreslår bland annat mer automatiserade lösningar för att minimera risken för dubbel ersättning efter övergång mellan två arbetslöshetskassor.

En enhetligare hantering av uteslutningar och frånkännanden (Rapport 2016:20)
Arbetslöshetskassorna skiljer sig fortsatt åt i hur de hanterar uteslutningar och frånkännanden, samt återkrav som inte går vidare för prövning av sanktion. Syftet med detta uppdrag är att få hanteringen mer enhetlig och i enlighet med regelverket.

Använder a-kassorna Försäkringskassans e-tjänst när ansökningar måste kompletteras? (Rapport 2016:17)
Arbetslöshetskassorna bör bli bättre på att använda Försäkringskassans e-tjänst LEFI Online i ärenden där personer har skickat in ansökningar om arbetslöshetsersättning som behöver kompletteras. Det var en av IAF:s synpunkter i rapport 2016:1 Tid från arbetslöshet till utbetalning.

Rapporter och pm 2004–2014
Äldre granskningsrapporter och pm t.o.m. 2014 kan beställas i pdf-format från IAF:s registrator.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

Lämplig eller inte – det är prövningen (IVO 2016-43)
IVO har genom ett nationellt tillsynsprojekt haft som syfte att klarlägga om de företag som beviljats tillstånd och bedriver personlig assistans är lämpliga att göra det utifrån de krav och mål som ställs enligt gällande lagstiftning.

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF)

Förändrad styrning av och i Försäkringskassan (Rapport 2018:16)
Rättssäkerheten riskerar att äventyras när regeringen vart tredje år skiftar fokus i styrningen av Försäkringskassan. ISF visar hur regeringens styrning – från förtroende till rättssäkerhet och ett mål om ett sjukpenningtal på 9,0 dagar – omsätts i Försäkringskassan och hur dessa styrförändringar påverkar myndighetens handläggning av sjukpenning.

Risker för felaktiga utbetalningar vid gränsöverskridande situationer (Rapport 2018:6)
ISF konstaterar att risken för felaktiga utbetalningar till personer som är eller har varit i utlandet, så kallade gränsöverskridande situationer, både kan leda till att människor får fel ersättning, att statens utgifter ökar och att legitimiteten för socialförsäkringen minskar. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten behöver därför prioritera gränsöverskridande situationer mer.

Profilering som urvalsmetod för riktade kontroller (Rapport 2018:5)
Kontrollmetoder som är både träffsäkra och behandlar alla lika utifrån risk för fel har stora förutsättningar att vara effektiva, om de används i tillräcklig omfattning. ISF konstaterar därför att det finns ett potentiellt stort värde för socialförsäkringen om metoderna kan vidareutvecklas och förfinas.

Åtgärder för att begränsa fusk och felaktigheter i assistansersättningen (Rapport 2018:4)
ISF har på uppdrag av regeringen följt upp och analyserat effekterna av ändringarna gällande assistansersättning i socialförsäkringsbalken som trädde i kraft den 1 juli 2013.

Försäkringskassans administration av familjeförmåner inom EU (Rapport 2018:2)
Medlemsstaterna i EU har skyldighet att samordna sina nationella trygghetssystem. Samordningsreglerna ska se till att EU-medborgare som nyttjar den fria rörligheten inte förlorar intjänade rättigheter, men heller inte dubbelkompenseras vid gränsöverskridande situationer. Denna granskning ger en bild av hur den svenska administrationen av EU-familjeförmåner och föräldrapenning fungerar.

Assistansmarknaden – lönsamhet och konkurrensförhållanden (Rapport 2017:16)
Den här rapporten fokuserar inte på fel och fusk när det gäller personlig assistans, men analysen visar ändå att oseriösa aktörer är ett problem. Tillståndskrav och tillsyn kan därför behöva skärpas för att stoppa oseriösa anordnare.

Informationskvalitet i socialförsäkringsregistren (Rapport 2017:7)
ISF har granskat Försäkringskassans arbete med att se till att informationen om enskildas generella personuppgifter och försäkringstillhörighet är korrekt, samt undersökt vilka konsekvenser det kan få om informationskvaliteten i registren brister. För att den svenska socialförsäkringen ska fungera som avsett är det avgörande att Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens infor­mation om enskilda personer håller god kvalitet och att myndigheternas bedömningar av om en person omfattas av den svenska social­för­säkringen är korrekta.

Förenklat läkarintyg (Rapport 2016:14)
ISF har på regeringens uppdrag granskat de åtgärder Försäkringskassan genomfört för att motverka negativa effekter av det förenklade läkarintyget. Granskningen identifierar en rad brister vid införandet av intyget.

Kontroller i handläggningen av bostadsbidrag (Rapport 2016:7)
Bostadsbidraget är preliminärt och fastställs slutligt först när inkomsten och den slutliga skatten är fastställd för det kalenderår som bidraget gäller. Konstruktionen gör att många försäkrade blir återbetalningsskyldiga. ISF har granskat hur Försäkringskassan arbetar med kontroller för att få korrekta och fullständiga beslutsunderlag inför beslut om bostadsbidrag. Rapporten belyser förutsättningarna för handläggningen av bostadsbidrag och identifierar vilka de största svårigheterna är.

Försäkringskassans hantering av tillfällig föräldrapenning (Rapport 2015:12)
ISF har på regeringens uppdrag granskat kvaliteten i beslut och beslutsunderlag i ärenden om tillfällig föräldrapenning samt hur Försäkringskassan styr kvalitetsutvecklingen inom förmånen.

Assistansersättningen – Brister i lagstiftning och tillämpning (Rapport 2015:9)
ISF fick i uppdrag att genomlysa och konkretisera problem som finns med nuvarande lagstiftning om assistansersättning. Problem som har identifierats gäller otydlig lagstiftning, delat huvudmannaskap, incitamentsproblem, begränsade möjligheter till kontroll och integritetsproblem. Det förekommer också att personer som riktat in sig på välfärdsbrott är verksamma i företag där pengarna kommer från assistansersättning.

Kvalitet i underhållsstöd (Rapport 2015:3)
ISF:s granskning visar att Försäkringskassan beslutar i ärenden som gäller underhållsstöd innan föräldrarnas och barnets situation är tillräckligt klarlagd. Granskningen visar också att Försäkringskassan prioriterar att fatta beslut på ansökningar framför hanteringen av återbetalningen av underhållsstöd. Det försvårar Försäkringskassans möjligheter att få tillbaka underhåll från föräldrar.

Effekter av slumpmässiga kontroller på vab-uttaget (Rapport 2014:15)
Syftet med denna rapport är att studera hur Försäkringskassans kontroller av att föräldern har avstått från arbete och att barnet har varit frånvarande från förskolan eller skolan påverkar förälderns uttag av tillfällig föräldrapenning efter kontrollen. För att minska risken för fusk och fel kontrollerar Försäkringskassan i ett slumpmässigt urval av ärenden att föräldern har avstått från arbete och att barnet har varit frånvarande från förskolan eller skolan under ersättningsperioden.

Handläggningen av bostadstillägg (Rapport 2014:14, slutrapport)
Rapporten är en avslutande del av ett flerårigt regeringsuppdrag som avser granskning av kvaliteten i handläggningen av bostadstillägg inom Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan. I rapporten sammanfattas iakttagelserna från hela granskningsperioden. Se även relaterade rapporter 2013:8 och 2012:3.

Förnyad utredning av sjukersättning (Rapport 2014:13)
Försäkringskassan ska senast 3 år efter beslut om sjukersättning göra en ny utredning av den försäkrades arbetsförmåga. Detta är sedan den 1 juli 2008 obligatoriskt i alla ärenden där Försäkringskassan har fattat ett beslut om sjukersättning. ISF har på uppdrag av regeringen granskat om förnyad utredning av arbetsförmågan vid sjukersättning görs och vad de i så fall leder till.

Återkravshandläggning på Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten (Rapport 2014:3)
En felaktig utbetalning kan orsakas av den försäkrade, myndigheten eller någon annan. Felaktiga utbetalningar ska utredas för att klargöra förutsättningarna för att återkräva den felaktigt utbetalda ersättningen.

Slopat frånvarointyg – Kontroll och uttag av tillfällig föräldrapenning (Rapport 2013:19)
Frånvarointyget för tillfällig föräldrapenning slopades vid årsskiftet 2012/13 på grund av höga administrativa kostnader och för att Försäkringskassan ansågs kunna kontrollera föräldrarnas användande av försäkringen utan intyg. Rapporten innehåller en analys av föräldrarnas användning av vab efter borttagandet av frånvarointyget. I uppdraget har också ingått att följa Försäkringskassans arbete med att förhindra fel och fusk med vab-förmånen.

Försäkringskassans efterhandskontroller av tandvårdsstödet (Rapport 2013:5)
ISF genomförde under 2011 en granskning av Försäkringskassans kontroller av det statliga tandvårdsstödet. Under hösten 2012 har ISF gjort en uppföljning av de åtgärder som vidtagits och granskat den nuvarande utformningen av efterhandskontrollerna.

Polismyndigheten

Myndighetsgemensam lägesbild om organiserad brottslighet 2018-2019
Nationellt underrättelsecentrum (Nuc) presenterar en myndighetsgemensam lägesbild av organiserad brottslighet. Rapporten visar bland annat att kriminella aktörer är skickliga omvärldsbevakare och snabba på att upptäcka nya brottsmöjligheter, ofta genom att identifiera svagheter i lagstiftning och utnyttja myndigheternas kontrollrutiner. De använder myndigheternas servicevillighet för att utveckla brottsuppläggen. Den ökande internationaliseringen har inneburit nya möjligheter där skillnader i nationella regler utnyttjas.

Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten
Rapporten är en slutredovisning av ett regeringsuppdrag att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet. Tolv myndigheter samverkar i denna satsning och bland annat beaktas möjligheten att förebygga brott mot välfärdssystemen och att bekämpa bidragsbrott.

Riksrevisionen

A-kassorna, IAF och arbetslöshetsförsäkringen − mer kan göras för att främja likvärdigheten (RiR 2018:27)
Det finns betydande skillnader i hur ofta de olika a-kassorna utdelar sanktioner när arbetslösa inte söker jobb eller bryter mot reglerna på andra sätt. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) att säkerställa att a-kassorna får bättre vägledning i hur de ska hantera regelverket.

Återkrav av bostadsbidrag – lätt att göra fel (RiR 2018:4)
Systemet med återkrav av bostadsbidrag leder till att barnfamiljer med låg ekonomisk standard ofta hamnar i skuld. Riksrevisionens granskning visar att de förändringar som nyligen föreslagits är ett steg i rätt riktning, men att bidragsformen bör ses över i sin helhet.

Folkbokföringen – ett kvalitetsarbete i uppförsbacke (RiR 2017:23)
Riksrevisionen har granskat om Skatteverket bedriver arbetet med att upprätthålla kvaliteten i folkbokföringen på ett effektivt sätt. Granskningen visar att det finns en rad brister som sammantaget gör att kvalitetsarbetet inte bedrivs effektivt. Därmed ökar bland annat risken för olika typer av välfärdsbrott.

Överutnyttjande av tandvårdsstödet till följd av överbehandling (RiR 2017:19)
Riksrevisionens granskning visar att det statliga tandvårdsstödet överutnyttjas till följd av överbehandling bland tandläkare. Förbättrade kontroller och förstärkta sanktioner bör därför övervägas.

Felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen – Försäkringskassans kontrollverksamhet (RiR 2016:11)
Riksrevisionens granskning visar att regeringen och Försäkringskassan mellan 2012 och 2015 prioriterade ner arbetet mot felaktiga utbetalningar, trots att studier visat på omfattande fel och att nivån på återkraven varit låg. Riksrevisionens rekommendationer är i huvudsak att regeringen och Försäkringskassan ska mäta de totala felaktiga utbetalningarna och påbörja ett utvecklingsarbete för att minska osäkerheten i beräkningarna.

Vad blev det av de misstänkta bidragsbrotten? (RiR 2011:20)
Riksrevisionens granskning av statens insatser efter införandet av bidragsbrottslagen visar att det finns effektivitetsbrister överallt i den kedja av myndigheter som hanterar bidragsbrott. Bidragsbrottsärenden blir liggande och genomströmningstiderna är långa. Många ärenden läggs ned i olika delar av utredningskedjan och många bidragsbrott klaras inte upp. Det finns risk för att problemen motverkar den preventiva effekt som regeringen ville uppnå med bidragsbrottslagen.

Skatteverket

Några frågor om arbete mot skattebrott
Skatteverket föreslår för regeringen att lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet ändras så att den s.k. brottskatalogen utökas avseende olika typer av bedrägerier, samt att det ges utökade möjligheter att lämna uppgifter mellan Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet och andra verksamhetsgrenar inom Skatteverket.

En analys av samordningsnummer för beskattningsändamål
Skatteverket är en av de myndigheter som har en central roll för utbetalningar från välfärdssystemen. Skatteverkets register är en förutsättning för de flesta utbetalningar från andra myndigheter. Samordningsnummer är en sådan registeruppgift som kan ligga till grund för utbetalningar från andra myndigheter. Genom detta utgör samordningsnummer en möjlig dörröppnare för aktörer som har andra huvudsyften än att betala skatter och avgifter. Skatteverket redovisar i en rapport problemets omfattning och risker samt förslag till åtgärder.

Arbetsgivardeklaration på individnivå (information om månadsuppgifter)
Uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individnivå ska från och med den 1 juli 2018 lämnas löpande till Skatteverket, normalt ska detta ske månadsvis i en arbetsgivardeklaration. Syftet med införandet är främst att minska skattefusk och skatteundandragande, men ger även konsekvenser för välfärdssystemen då utbetalande myndigheter får tillgång till uppgifter i arbetsgivardeklarationen. Det underlättar i sin tur myndigheternas arbete att säkerställa att utbetalningar blir korrekta. Införandet sker i två steg, den 1 juli 2018 och 1 januari 2019.

Läs mer: Nytt sätt att redovisa arbetsgivardeklaration nästa år

Medborgarnas synpunkter på skattesystemet, skattefusket och Skatteverkets kontroll
Skatteverket har under våren 2016 gjort en undersökning av allmänhetens förhållningssätt till skattesystemet, skattefusket och Skatteverkets kontroll. Sambandet mellan skattefusk och andra variabler är komplext. Skatteverkets mål är att minimera skattefelet och för att kunna bedöma skattefelets utveckling används en teoretisk modell som baseras på en stor mängd forskningsresultat kring vilka förhållanden som påverkar skattebetalarnas beteende.

Statskontoret

Uppföljning av samverkansuppdrag mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (2012:101)
I regeringens beslut om samverkansuppdrag mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen ingick även ett uppdrag till Statskontoret att genomföra en kvalificerad uppföljning. Statskontorets övergripande bedömning är att Samverkansuppdraget snarare resulterat i problembeskrivningar än i konkreta förslag om hur felaktiga utbetalningar kan motverkas. Uppdraget har därmed inte resulterat i den samlade bild av förekomsten av felaktiga utbetalningar som efterfrågats och inte heller i systemövergripande åtgärdsförslag.

Försäkringskassans handläggning av assistansersättning (2011:16)
Statskontoret har på uppdrag av regeringen kartlagt samt analyserat Försäkringskassans kontroll av användningen av assistansersättning. Statskontoret konstaterar att Försäkringskassan under senare år har prioriterat att åstadkomma en snabbare handläggning av bl.a. assistansersättning. Uppföljningen av hur ersättningen handläggs har i liten utsträckning varit inriktad på kvalitet. Mycket talar därtill för att alltför lite tid avsätts för handläggning och kontroll av assistansersättning.

Fångar FISKEN* fel? Betydelsen av intern styrning och kontroll för att motverka felaktiga utbetalningar (2011)
För att säkerställa att utbetalningarna från välfärdssystemen är korrekta, räcker det inte med att myndigheterna uppfyller de krav som ställs på dem i förordningen om intern styrning och kontroll. Att myndigheterna själva bedömer att deras interna styrning och kontroll är betryggande utgör heller ingen garanti för att det inte förekommer felaktiga utbetalningar. Om arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar ska bli effektivt, krävs det att kontrollarbetet genomsyrar hela organisationen samt att det anpassas till respektive myndighets förutsättningar och problem. Det visar en sammantagen analys av Statskontorets tidigare granskningar av tre myndigheters arbete med att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

*FISKEN = Förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll

Åklagarmyndigheten

Bedrägeri och bidragsbrott med assistansersättning (RättsPM 2015:5)
Assistansbedrägerier är generellt sett svårutredda. Brotten är många gånger förslagna, organiserade och förefaller vara förhållandevis lätta att begå. För att kunna bevisa brott behövs ofta resurskrävande åtgärder som spaning, telefonavlyssning och omfattande ekonomiska analyser. Syftet med denna promemoria är främst att ge vägledning till åklagare i deras handläggning av bedrägerier och bidragsbrott med assistansersättning.

Regeringens propositioner och promemorior

Åtgärder mot välfärdsbrottslighet (artikel)
I maj 2017 lämnade utredningen om organiserad brottslighet mot välfärden ett trettiotal förslag på åtgärder för att förebygga, förhindra, upptäcka och bekämpa organiserad och systematisk ekonomisk brottslighet som riktas mot välfärdssystemen (SOU 2017:37). Regeringen har sammanställt flera av de åtgärder som genomförts med anledning av utredningens förslag, men även andra åtgärder.

2018 års ekonomiska vårproposition (Prop. 2017/18:100)
Av vårpropositionen framgår att regeringen har genomfört ett flertal åtgärder för att bidrag och ersättningar ska nå de grupper som de är avsedda för och inte till oseriösa eller kriminella aktörer, och avser att genomföra ytterligare reformer.

Ökat skydd för hotade och förföljda personer samt några åtgärder för att öka kvaliteten i folkbokföringen (Prop. 2017/18:145)
För att stärka folkbokföringen och på så sätt förhindra brottslighet föreslår regeringen att folkbokföringsbrottet återinförs. Det är ett av förslagen i denna proposition. Skatteverket ska få möjlighet att avregistrera falska identiteter från folkbokföringen och göra
kontrollbesök för att kontrollera en persons bosättning. Åtgärderna syftar till att förbättra kvaliteten i folkbokföringen och minska risken för välfärdsbrottslighet.

Lönegaranti och utbetalande myndighet (Ds 2017:67)
I promemorian föreslås att lönegarantilagen ändras så att det i lagen anges att den myndighet som regeringen bestämmer betalar ut garantibelopp. Syftet är att det bedöms kunna finnas effektiviseringsvinster med en utbetalande myndighet samt ökad möjlighet att motverka fel och fusk i utbetalningen av lönegarantin.

Studiemedel vid utlandsstudier – Förändringar för ett långsiktigt och hållbart system (U2017/04843/GV)
Regeringen föreslår skärpta bestämmelser för studiemedel för dem som pluggar utomlands. Syftet är att minska bidragsbrott och hög skuldsättning, samt förhindra studier vid lärosäten som diskriminerar eller sprider icke-demokratiska värderingar.

Budgetpropositionen för 2018 (Prop. 2017/18:1)
Att rätt personer får det stöd de har rätt till är en förutsättning för tilliten till de system som är till för att trygga välfärden. Regeringen har sett över regelverk, tillsatt utredningar och genom myndigheterna verkat för att stöd ska användas till det de är avsedda för och inte betalas ut till oseriösa aktörer. Av Budgetpropositionen för 2018 framgår att regeringen avser att fortsätta arbetet med att säkerställa ordning och reda i välfärdssystemen.

Det statliga tandvårdsstödet – förbättrad information, kontroll och uppföljning (Prop. 2016/17:153)
I propositionen föreslås ändringar i lagen om statligt tandvårdsstöd som innebär en förstärkning av Försäkringskassans nuvarande sanktionsmöjligheter, föreläggande om förhandsprövning och innehållande av ersättning, mot vårdgivare som inte fullgör sina skyldigheter enligt lagen. Dessutom föreslås att Försäkringskassans beslut i ärenden om statligt tandvårdsstöd ska gälla omedelbart.

Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen (Prop. 2016/17:58)
I propositionen föreslås att uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individnivå ska lämnas löpande till Skatteverket. Uppgifterna ska normalt lämnas månadsvis i en arbetsgivardeklaration i stället för årligen i en kontrolluppgift. Syftet med förslaget är att minska skattefusk. Dessutom föreslås att Försäkringskassan, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen för vissa ändamål ska få medges direktåtkomst till beskattningsdatabasen i fråga om uppgifter per betalningsmottagare och vissa andra uppgifter i en arbetsgivardeklaration. Syftet är bl.a. att förbättra myndigheternas kontrollmöjligheter och effektivisera deras arbete.

Utökat elektroniskt informationsutbyte (Prop. 2007/08:160)
I propositionen föreslås vissa lagändringar för att möjliggöra ett utökat elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter. Förslagen syftar till att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, öka effektiviteten vid myndigheterna och förbättra servicen i förhållande till enskilda.