Regeringen har genom åren tillsatt en rad utredningar och andra uppdrag med syfte att motverka missbruk i välfärden och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Här sammanfattas ett antal tidigare genomförda utredningar och uppdrag på området.

Utredningen om utvärdering av bidragsbrottslagen
(2016–2018)

Utredningen har haft i uppdrag att göra en bredare utvärdering av lagen för att undersöka hur bestämmelserna har fungerat i praktiken, vilka konsekvenser som lagen har fått och om syftena med reformen har uppnåtts. Utredningen har därför kartlagt hur myndigheter, arbetslöshetskassor och kommuner arbetar för att motverka bidragsbrott. Utvärderingen visar bl.a. att misstänkta bidragsbrott inte anmäls i tillräcklig utsträckning och att andelen anmälningar som leder till lagföring är låg.

SOU 2018:14 Bidragsbrott och underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen – en utvärdering

Utredningen om vissa processuella frågor på socialförsäkringsområdet (2016–2018)

En utredare har sett över vissa processuella och processrättsliga frågor på socialförsäkringsområdet. Meningen har varit att stärka rättssäkerheten och skapa en mer effektiv handläggning i ärenden och mål om socialförsäkring. En del av uppdraget var att föreslå åtgärder för en mer effektiv och ändamålsenlig återkravshantering inom socialförsäkringsområdet. Bakgrunden är att fordringsstocken avseende återkrav inom socialförsäkringen under det senaste decenniet har ökat kraftigt.

SOU 2018:5 Vissa processuella frågor på socialförsäkringsområdet

Utredningen om organiserad och systematisk ekonomisk brottslighet mot välfärden (2015–2017)

Utredningen har gjort en översyn av välfärdsstatens förmåga att stå emot organiserad och systematisk ekonomisk brottslighet och föreslår en rad åtgärder för att motverka att bidrag och förmåner hamnar i händerna på kriminella. Utredningen anser att det idag finns otillräckliga förutsättningar för myndigheter att bekämpa välfärdsbrottsligheten och att det förekommer felaktiga uppgifter i register som ligger till grund för utbetalningar. Utredningen har även kommit fram till att myndigheter inte har tillräckliga möjligheter att kontrollera om inrapporterade uppgifter är korrekta.

SOU 2017:37 Kvalificerad välfärdsbrottslighet – förebygga, förhindra, upptäcka och beivra

Välfärdsutredningen (2015–2017)

Välfärdsutredningens uppdrag har varit att analysera hur kvalitetsmått kan användas strategiskt i välfärden, ge förslag på hur register kan förbättras inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Dessutom har utredningen sett över hur den ekonomiska insynen i privat utförd välfärd med offentlig finansiering kan utvecklas. Utredningen föreslår bland annat att det införs en sekretessbrytande bestämmelse för att underlätta kommuners och landstings möjlighet till uppföljning av välfärdsverksamhet som bedrivs av privata utförare samt att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ges bättre förutsättningar för att tillhandahålla kompletta register. Utredningen gör även bedömningen att det är särskilt komplext att definiera och mäta kvalitet i välfärden.

SOU 2017:38 Kvalitet i välfärden – bättre upphandling och uppföljning

SOU 2016:78 Ordning och reda i välfärden

Utredningen om ett förbättrat tandvårdsstöd (2014–2015)

Utredningen ser behov av att ge betydligt bättre support till allmänhet och patienter i tandvården, främst genom kraftfullare insatser av information och rådgivning. Det finns behov av en ”folkbildningsinsats” som kan bidra till en bättre fungerande tandvårdsmarknad där maktbalansen mellan patient och behandlare jämnas ut och patientens ställning stärks. Det föreslås bland annat bättre kontroll, uppföljning och analys samt bättre styrning från regeringen av berörda myndigheter i arbetet med tandvårdsstödet och utredningen föreslår ett antal åtgärder för att motverka felaktiga utbetalningar av stödet.

SOU 2015:76 Ett tandvårdsstöd för alla – Fler och starkare patienter

Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (2010–2015)

Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen föreslår en rad förändringar i sjukförsäkringen inklusive stödet för återgång i arbete, i arbetsskadeförsäkringen och i arbetslöshetsförsäkringen. Syftet är att värna förtroendet för socialförsäkringarna och göra försäkringarna långsiktigt hållbara. Slutbetänkandet innehåller ett 50-tal förslag i nuvarande försäkringar samt förslag till inriktning av det fortsatta reformarbetet. Betänkandet är resultatet av jämkningar och kompromisser för att uppnå en bred politisk samsyn om hur socialförsäkringarna kan förbättras och hur inriktningen av det fortsatta reformarbetet ska utformas.

SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring (slutbetänkande)

SOU 2013:64 Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetförsäkringen

SOU 2012:47 Harmoniserat inkomstbegrepp – Möjligheter att använda månadsuppgifter i social- och arbetslöshetsförsäkringarna

SOU 2011:74 I gränslandet. Social trygghet vid gränsarbete i Norden

Assistansersättningsutredningen (2013–2014)

Uppdraget har varit att se över ersättningen för personlig assistans enligt socialförsäkringsbalken och att föreslå en mer ändamålsenlig utformning av ersättningen. Syftet som det beskrivs i direktiven är att förstärka förutsättningarna för en långsiktigt hållbar kvalitetsutveckling och finansiering av insatsen. Utredningen har bland annat lämnat förslag till ny ersättningsmodell, reglering av avtal mellan brukare och anordnare och förslag som rör arbetsledning av den egna assistansen.

SOU 2014:9 Förändrad assistansersättning – en översyn av ersättningssystemet

Utredningen om åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (2013–2014)

Utredningen redovisar ett antal risker för felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och orsakerna finns på flera nivåer, bland annat är komplexa regelverk kring t.ex. arbetsgivarstöd och de olika arbetsmarknadspolitiska programmen en övergripande risk. Utredningen har lämnat förslag om att regeringen i förordningar bör tydliggöra de grundläggande villkor som gäller för ekonomisk ersättning till arbetsgivare och anordnare, samt en rekommendation till Arbetsförmedlingen om att överväga en sammanhållen kontrollpolicy och kontrollstruktur för alla program.

SOU 2014:16 Det ska vara lätt att göra rätt – Åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Utredningen om assistansersättningens kostnader
(2011–2012)

Utredningens uppdrag var dels att beskriva och analysera orsaker till fusk, oegentligheter och överutnyttjande inom assistansersättningen samt föreslå åtgärder för att förhindra detta och stärka möjligheterna till uppföljning och kontroll, dels att analysera grundorsakerna till kostnadsutvecklingen inom assistansersättningen bland annat vad gäller övervältring av kostnader mellan huvudmän samt föreslå åtgärder för att komma till rätta med denna utveckling. Utredningen har bland annat lämnat förslag som innebär att det ställs formella krav för att assistansersättning ska betalas ut, effektivisering i myndigheternas arbete mot fel och fusk samt skärpta tillståndskrav för anordnare av personlig assistans i fråga om lämplighet.

SOU 2012:6 Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Samverkansuppdraget (2009–2012)

Som en följd av FUT-delegationens arbete gav regeringen 2009 i uppdrag åt elva myndigheter att ingå i ett samverkansuppdrag om utveckling av metoder och redovisning av resultat av arbetet mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. ESV var sammankallande och arbetet rapporterades årligen i gemensamma skrivelser till regeringen (2010, 2011 och 2012). Uppdraget innefattade åtta olika områden där de utpekade myndigheterna och organisationerna skulle samverka. Samverkansområdena var riskanalys, statistik och indikatorer, kostnadseffektivitet, elektroniskt informationsutbyte, underrättelseskyldighet, omfattningsstudier och informationsinsatser.

Skrivelserna finns på ESV:s webbplats:

2012:6 – Slutredovisning

2011:11 – Samverkansuppdrag mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen 2010

2010:7 – Samverkansuppdrag mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen 2009

Månadsuppgiftsutredningen (2009–2011)

En särskild utredare tillkallades med uppgift att ta fram ett förslag om att arbetsgivare ska lämna uppgift om lön och skatteavdrag på arbetstagarnivå varje månad (månadsuppgift). Syftet med förslaget är att arbetsgivarnas uppgiftslämnande till olika myndigheter ska effektiviseras genom att uppgiftslämnandet samordnas, att servicen till enskilda utökas, att myndigheternas kontrollmöjligheter förbättras och att korrekta inkomstrelaterade ersättningar lämnas från välfärdssystemen.

SOU 2011:40 Månadsuppgifter – snabbt och enkelt

Utredningen om ett administrativt sanktionssystem inom trygghetssystemen (2009–2011)

Utredningen fick i uppdrag att överväga om det finns behov av och är lämpligt att införa ett administrativt sanktionssystem i syfte att motverka felaktiga utbetalningar. Det skulle innebära att den som lämnar oriktiga uppgifter som leder till en felaktig utbetalning kan bli skyldig att betala en avgift utöver återkrav. Utredningen har konstaterat att de kontroller som görs inte fångar upp alla felaktigheter och att det därför är av stor betydelse att enskilda lämnar korrekta uppgifter. Utredningen har mot den bakgrunden funnit att det finns ett behov av ett system med sanktionsavgifter på området.

SOU 2011:3 Sanktionsavgifter på trygghetsområdet

Återkravsutredningen (2007–2009)

Utredningens uppdrag var att föreslå enhetligare regler om återkrav beträffande ekonomiska förmåner för personligt ändamål inom de centrala delarna av välfärdssystemen. Utredningen föreslår att det införs en generell återkravslag som ska gälla för i princip alla förmåner som ingår i de svenska välfärdssystemen. Arbetsmarknadspolitiska förmåner har dock inte ingått i uppdraget och omfattas därför inte av förslagen. De myndigheter med flera som berörs är i första hand Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket samt kommunerna. I huvudsak innebär den nya lagen en samordning och modernisering av gällande bestämmelser.

SOU 2009:6 Återkrav inom välfärdssystemen – förslag till lagstiftning

Utredningen om bidragsspärr (2007–2008)

Utredningens uppdrag var att överväga om det är lämpligt att införa en ny konsekvens av brott enligt bidragsbrottslagen, benämnd bidragsspärr. Innebörden av en sådan konsekvens skulle vara att den som befunnits skyldig till bidragsbrott under viss tid inte ska ha rätt att få en förmån från välfärdssystemen. Utredningen föreslår att en bidragsspärr ska kunna bli aktuell vid grova eller upprepade bidragsbrott.

SOU 2008:100 Bidragsspärr

Delegationen mot felaktiga utbetalningar, FUT-delegationen (2005–2008)

Välfärdssystemen grundar sig på uppgifter om till exempel inkomst, förmögenhet, arbete och boende. I många fall läggs ansvaret på den som söker ersättning att samla in dessa uppgifter. Istället bör uppgifter som har lämnats till en myndighet vara åtkomliga för övriga myndigheter, vilket blir enklare och säkrare för alla parter. Ett par av de förslag som FUT-delegationen presenterade i sitt betänkande var månadsvisa inkomstuppgifter som innebär att myndigheterna kan hämta uppgifterna direkt från Skatteverket, vilket medför enklare och snabbare handläggning, och möjligheter för Skatteverket att kontrollera folkbokföring och förmögenhetsregister om tillgångar och skulder.

SOU 2008:74 Rätt och riktigt – Åtgärder mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen

2005 års informationsutbytesutredning (2005–2007)

Utredningen föreslår utökade möjligheter till elektroniska informationsutbyten mellan vissa myndigheter inklusive arbetslöshetskassorna och en ny lag om anmälningsskyldighet för myndigheter vid antagande om felaktiga utbetalningar av förmåner från trygghetssystemen. Utredningens uppfattning är att de föreslagna utökade elektroniska informationsutbytena leder till stärkt kontroll av utbetalningarna från trygghetssystemen, effektivare ärendehandläggning samt till bättre service och ökad förutsebarhet för den enskilde.

SOU 2007:45 Utökat elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter

Socialförsäkringsutredningen (2004–2006)

Socialförsäkringsutredningens uppdrag har varit att göra en genomgripande analys av socialförsäkringarna i ett brett perspektiv. Utredningen drar slutsatsen att försäkringsmässigheten i socialförsäkringarna måste öka och att arbetslinjen behöver bli starkare. Utredningens betänkande var tänkt att utgöra underlag till en kommande parlamentarisk utredning med uppdrag att lämna förslag till en reformerad socialförsäkring (se beskrivningen ovan om Parlamentariska socialförsäkringsutredningen).

SOU 2006:86 Mera försäkring och mera arbete